AMANDA TÄNKER TILL!
Idag kollade jag på gamla bilder. Bilder från klassresan, kusiner & Klipper.
Det är konstigt vad tiden går fort. Varje dag vill jag spola tillbaka den & få uppleva det igen, tider då man verkligen var lycklig & njöt för varje sekund som gick.
Klassen: Till er vill jag säga ett stort tack! För alla sju år vi hade tillsammans, dom åren är oslagbara. Ni fick en att må bra. Vi har delat skratt, tårar & skrik. Klassresan var underbar! Jag minns varje minut vi hade tillsammans då, jag älskar er alla & önskar att vi gick tillsammans även nu.
Kusiner: Så mycket som vi har gjort tillsammans. Alla bakstunder, lekstunder, mysstunder som vi har. Ni är inte så jätte gamla & det är jag som ska lära er allt jag kan. Även alla bus. Ni vet att när ni bli större så kommer jag alltid att ställa upp för er, ni är som mina systrar. Även nu så vet ni att om ni är ledsna så kan ni säga det till mig. Natalie, du är så stor så du vet när du är ledsen och vi har ju haft våra pratstunder.
Felice, mitt lilla charmtroll, jag älskar att reta dig för du blir alltid så sur, men det är väl så kusiner ska göra?
Ni båda vet att jag älskar er & kommer alltid att göra!
Klipper: Självklart saknar jag våra stunder. Du var som min bästa vän lilla gubben, det var du som fanns där. Även om du inte pratade med mig så förstod jag att du lyssnade. Jag lovar att komma hälsa på dig snart! I love u.


Nu fick man skriva av sig lite & visst känns det bättre!
Jag har suttit här hela dagen, sen jag kom hem vid tolv. Stolt? Inte precis.
Men om man är sjuk så får man nog lov och sitta vid datorn. Mamma tyckte jag inte skulle gå till skolan imorgon så det blir troligen inte så, men tyvärr missar jag nog skyttet.
Jag har inte gjort svenskan idag, vilket jag borde ha gjort men jag ska påbörja den efter idol.
Nu ska jag göra mig en kopp te & se hur det går med vårat vardagsrum, det börjar bli klart.
Puss på er!